Den verkliga historien?

I början var Modern. Modern födde allt levande, både människor och djur.

Och modern var grönskande och givmild, och hennes ande levde i allt levande. Och modern sade; ”lev”; och alla hennes barn levde.

Modern hade fött allt till att leva, allt på sitt vis; och allting hörde samman med vartannat, och med Modern som var i allt.

Intet kunde leva utan att samleva med allt annat levande.

Så levde Modern i alla barn i många generationer i enlighet med Moderns vilja och de utvecklades vart och ett åt sitt håll. Men de levde alla samman i en väv och ingen kunde vara de andra förutan.

Människorna dyrkade Modern och de kallade henne för många namn, men de visste alla att de var hennes barn. De offrade åt henne av markens frukter och tackade henne för sin fruktsamhet.

De tog av Moderns gåvor just så mycket som de behövde och de tackade sin Moder för hennes givmildhet. De levde i fred med varandra och hjälpte varandra. De gav varandra livsrum så som Modern hade givit liv åt dem alla. De skapade nya vackra ting som återgav Moderns skapelse och som uttryckte deras livsglädje. Man och kvinna levde sida vid sida i jämlikhet och arbetade tillsammans.

Ingen hade makt över någon annan ty ingen visste vad makt var. Kvinnan var Moderns gåva till mannen och mannen var Moderns gåva till kvinnan. De njöt av varandra och gav varandra njutning och därur kom nytt liv.

Men i östern kände männen att kvinnan hade makt att skapa liv och detta väckte harm i deras sinnen. De tänkte att kvinnan hade mera makt och livskraft än männen hade. De såg att en kvinna hade kraft att utgjuta sitt blod och ändå leva; medan en man måste dö av ett sådant blodflöde. Allt detta väckte harm i deras sinnen.

Männen skapade i sin harm en egen tanke och en egen Gud.

De sade sig att deras Gud ville ha mannen som sin egen son och att mannen var satt att härska över allt levande. De sade sig att kvinnan var skapad till att lyda mannen.

Männen skapade makten för att kväsa kvinnan och vapen att bevisa makten med. De använde sina vapen, de kuvade kvinnorna och berövade dem alla tecken på styrka och männen sade att allt vad kvinnor var skulle tuktas så att de inte skulle kunna återfå sin styrka.

De kallade Modern en sköka och uppfann synden. De trampade kvinnorna under sina fötter och gjorde särskilda lagar för kvinnor för att binda dem i träldom. De straffade dem för deras kroppars skull.

De avsvor sig allt vad kärleksfullt och givmilt var och bevakade svartsjukt sina ägodelar. De stred med varandra och kallade striden ärofull. De skapade våldet och nöden.

De dyrkade sina gudar med blodsoffer och tvingade alla att glömma Modern. De krävde henne på alla hennes gåvor och tog mer än de behövde. De utarmade modern så att hennes barns överlevnad var i fara.

Till all världens hörn red de på sina hästar och tvingade på alla sina gudar och sin gudsfruktan.

Nu lever människorna i fruktan för livet, för döden och för varandra.

De vaktar sina ägodelar mot varandra, de dödar varandra för ägodelarnas och maktens skull. Männen fruktar kvinnornas livskraft och är avundsjuka på dem för dess skull. Därför våldtar de och stympar kvinnorna till kropp och själ, i hopp om att få känna sig som härskare över dem.

När de kallar kvinnan oren är det sig själva de föraktar, för de säger att kvinnan är ren tills en man besudlat henne.

När de kallar kvinnan svag är det sin egen svaghet och rädsla de föraktar.

När de kallar kvinnan syndfull och otuktig är det sina egna lustar och beroendet av kvinnan de rädes.

När de förnekar mödrarnas och moderskapets betydelse är det sin egen delaktighet i livgivandet och livskraften de inte förstår.

Se hur de kallar kvinnan allt som de är rädda för att se i sina egna ögon.

Kvinnorna gör sig svaga och ser sig själva med männens ögon för att undkomma våldet, vilket männen ser och de säger – ”där ser ni att vi hade rätt!” och det rättfärdigar männens våld än mer.

Våldet och krigen, förstörelsen av Moder Jord och av människorna, maktens självrättfärdigande och de svagas förtryckande; allt kommer från männens glömska, de har glömt att de är Moderns barn. De har förträngt Modern och ersatt henne med hämndens Gudar. Så har livet blivit en långsam död i kärleksbrist och lidande.

 

Lena Lerviks "Skyddsmantelmadonna"
Lena Lerviks hemsida>>
I katolska kyrkor skyddar hon de tolv apostlarna under sin mantel. Lena har gjort henne till Moder Jord som beskyddar den kommande mänskligheten. De gråter och skriker och vill nog helst stanna kvar därinne.

 
Site Meterwww.yinsikt.se ©Kit Larsen Hughes